Jag tror det regnar ute. Usch. Till helgen är vintern tydligen på kommande.. Ännu mera usch.

Varför bor jag i Finland får man ju fråga sig... Enda väder jag gillar är när det är ca +15 och sol. 

Men jag är väl inte ensam .... ;)

 

 

Nu ber jag om tips från "toki som kan se på hästa" !! ;)

 

Var och red min sköthäst igår igen. Hon är supermysig! Red henne på den lilla ridbanan. Värmde upp ganska länge, hon är ju inte så ung. Hon var riktigt positiv. Travade ganska mycket med henne, även fast underlaget var lite för mjukt. Gjorde många övergångar. 

Var ju såklart lite osäker innan galoppen med tanke på hur det gick senast... ;)

Men inga problem alls, hon galopperade lungt och försiktigt. ( Är ganska säker på att det var tack vare underlaget.. ;) ) 

Men efter att jag galopperat och saktat av till trav, och under resten av ridningen var hon riktigt ivrig..

Bromsarna fungerade inte på nära håll som jag ville.. Kändes lite osäkert.

 

Så min fråga är.. :

 

Har fått höra att jag har bra sits när jag sitter ner i lätt trav, och har kunnat tänka så nån enstaka gång själv också. Men nu går det inte alls.? 

Svårt att få formulerat detta som jag vill, men kanske någon fattar? 

 

Men hästen är supermysig!! <3

 

 

Hittade en annons på findit för några dagar sen, nån som sökte en medryttare till sin häst.

 

Var och provred idag, för att se om det skulle funka.

 

Hästen var jättemysig! Ett mörkt halvblodssto på 21 år. Hon är ca 160 i mankhöjd. ( jag har egentligen som princip att jag inte sätter mig upp på nån häst högre än 150cm.. så kan de gå ;) ) 

 

Jag borstade henne och ställde henne iordning. Lite sura miner, men hon e ju inte enda hästen som gör så..!!! ;)

Satte mig upp, kort som jag är behövde jag verkligen använda uppsittningspallen. 

Skrittade runt på ridplanen och gjorde volter i båda varven, ställde och böjde. 

 

När jag värmt upp henne travade vi. Ojj vad stort steg...!! hade dessutom lite för lång stigbyglar, kanske nån vet hur det känns.... 

Det gick riktigt bra, hon travade lungt , skakade på huvudet ifall jag inte hade stadigt tygeltag, men inget värre.

Frågade sen om jag fick fara en bit efter vägen, ( tyckte att ridplanen kändes så liten att galoppera på )

 

Anton gick och jag red. Efter en bit travade jag, och det for så lungt och bra så jag lyfte galopp. 

Hon for så lungt, men kändes lite "oren", hon börjar ju bli gammal...

När jag skulle sakta av henne efter en bit började hon öka farten.

Jag tog halvhalt efter halvhalt, men ingen reaktion.. Jag blev faktiskt riktigt rädd. Och när man kommer i hård fart och försöker ta ordentligt i tyglarna, börjar man skumppa... och då håller man fast sig med benen, vilket ju gör att hästen ökar farten mer och mer. ... Då kände jag hur hon sänkte huvudet, ryggen höjdes, och jag flög.

Höll i tyglarna tills jag landade, o bad att hon skulle stanna.. xD Vilket hon gjorde. Tappade andan, men skadade mig inte.

 

Anton gick långt efter och hade ju inte sett något av händelsen.

Hursomhelst, utan uppsittningspall slapp jag ju inte upp, så vi ledde tillbaks henne till stallet.

Då red jag på ridbanan en stund, prövade galoppera, hon var ganska upp i varv. 

Så skrittade jag av henne . 

 

Det var ju antagligen bara det att hon testade mig. Men det var lite läskit. 

Inte är det ju första gången jag ramlar av, verkligen inte.... xD

 

Fick ett tips av en "hästmänniska" nyss, att ta många övergångar och inte överhuvudtaget lyfta galopp om hästen inte lyder i trav-skritt övergångar. Såklart. Jag var nog lite dum ... 

Konstit att man "glömmer att tänka" ibland... 

 

Men hursomhelst, jätte mysig häst!! Vi connectade ganska bra faktiskt!! :D

<3

 

 

Begravningen är över. Den var fin. <3

 

Fick veta på minnesstunden bl.a. att mommo hade arbetat som mentalvårdare. Wow. Det är ju min dröm också.

Ojj va bra mommo jag har haft, på alla sätt o vis!<3

 

Tack! <3

 

Året 2013 har varit helt okej.

Många upps- and downs , som hör till.

 

Januari - Förlovningskalas. Anton for in i armén. Jag bodde hemma hos mamma o pappa, och var mest trött och deppad.

Prövade en Personal-trainer, trodde jag skulle ha tid nu när Anton var borta. Tid hade jag, men orken och lusten tog slut fort.. Gick ner några kilo, gick upp tillbaks.

 

Februari - Anton var fortfarande i armén. Jag var i skolan till kl 3 på dagarna, kom hem, åt, somnade. Vaknade runt 10 tiden på kvällen , åt, somnade, o vaknade nästa morgon och for till skolan. Så höll det på. Jag var trött, och det var inte många lektioner i skolan som jag var vaken på...

 

Mars - Anton kom hem i slutet av mars. Allt blev så mycket bättre. Han flyttade in hos oss i esse några veckor.

 

April - 12.04 fick vi nycklarna till vår lägenhet.. Anton arbetade vid Elho, och hade kvällsskifte den veckan vi flyttade.

Så då fick jag "flytthjälp" av Carolina. TACK! <3 Hon e superbra diskmaskin... ;)

En vecka senare hämtade vi en lurvig svart kanin från larsmo, samt en brun kanin från.. ööh... Markby ? xD

 

Maj - Hämtade vår underbara katt Maj-lis från Purmo. Hon fick snabbt en kompis, en orange frass från Sansund vid namn FrassN. 

 

Juni - Sålde 190-Mersun, och uppgraderade oss till Toyota Carina. Skaffade hunden Emi. 

 

Juli - Jag jobbade som vikarie vid Purmohemmet. 

 

Augusti - Skolan började. Emi såldes. Jag började ta ridlektioner varannan vecka vid Stall Kvarnbacken.

 

September - Anton for på civiltjänstkurs 4 veckor till Lappträsk. tungt..

Jag fyllde 19 år. Anton fyllde 20. 

 

Oktober - Anton började civiltjänstgöra vid Östensö lågstadie. Vi tog emot två söta kattungar. FrassN blev kastrerad.

 

November - 6 veckors praktik vid Purmohemmet. Hittade mina drömmars häst! ( Musse vid Kvarnbacken )

 

December -  FrassN blev avlivad, pga misslyckad kastrering. ( vi tror iallafall det var något som gick snett )

Kattungen Flicko flyttade till Kållby.

Min Mommo flyttade till himlen..

 

Så... 2013 var ett ganska jobbigt år för min del. Men det fanns också flera bra saker..! :)  ....

 

... Som denhär brude tillexempel!! :D ( o Pona såklart... ;) ) 

 

Jul och nyår är över.

Nu är det plötsligt 2014..

Kanske blir det ett bra år, kanske inte. 

 

Julafton spenderades först i terjärv hos Antons familj, sen hos min familj i esse. Fina presenter och god mat fick vi!<3

 

Igår på nyårsafton blev vi bjudna på middag till Linda och Anders. Ojj va gott!! Sen for vi till stan och umgicks me vänner.

 

 

 

 

På lördag är det begravning..

Jag har fortfarande inte riktigt fattat allt..

Men jag har en svag aning om att det är nån sorts försvarsmekanism i mitt huvud som gör att jag inte.. mår dåligt...

Har knappt gråtit. Tvärtom har jag varit glad , pigg och uppåt.. 

Det känns också fel.

Själviskt.

 

Vi sjöng ut henne i kyrkan förra lördagen.

Jag hade bestämt mig för att inte gråta.

Jag klarade det. 

Jag vågar inte gråta. 

Inte inför sådär många människor. Jag vet att jag tänker på fel sätt, och jag tycker det är bra att gråta.

Men mitt problem är att jag inte direkt gråter, jag får sån ångest av sorg, så om jag skulle "låta det komma", skulle jag nog ramla ihop på marken. och bara skrika. 

Det är sällan jag "bara gråter". 

 

 

Min mommo var den bästa mommo som man kan ha!

Hon e finast av alla änglar, det vet jag! <3

 

Hittade dessa bilder på datorn och redigerade lite.

Första bilden är på min konfirmation. 

Andra bilden är från midsommar, minns inte vilket år.

 

<3 <3 <3